FOKUS – Marockanska gatubarn

Är du verksam inom den offentliga förvaltningen? Jobbar du med socialt arbete och tycker att dina kollegor behöver problematisera införandet av barnkonventionen? Vi erbjuder kompetensutveckling i ämnet genom att problematisera svenska myndigheters hantering av målgruppen marockanska gatubarn. Du når oss lättast via mail: alexander@smartintegration.se eller mahdichafik@gmail.com

Hur kan relationen mellan marockanska gatubarn och svenska myndigheter förbättras?

Marockanska gatubarn har ökat i Sverige de senaste åren, framförallt sedan den stora flyktingströmmen hösten 2015. År 2014 ansökte 381 barn från Marocko asyl i Sverige och siffran har ökat. Under år 2017 rapporterades det att tusentals marockanska gatubarn gömmer sig i Sverige, framförallt runt Malmö, Stockholm och Göteborg och livnär sig på brott. Under 2017 har många utav barnen fördelats ut genom Migrationsverkets anvisningssystem vilket har gjort att flertalet har anvisats till mindre orter runt om i Sverige. Det rapporteras att var tredje barn rymmer från det boende som de har blivit placerade i av socialtjänsten.

Migrationsverket uppger att målgruppen är svår att nå, svår att arbeta med samt svår att förstå. Generellt uppvisar man en stark misstro mot vuxna, myndigheter och motsätter sig den vård och omsorg som erbjuds av socialtjänsten. Barnen som kommer till Sverige kommer oftast från Tanger eller Casablanca där man uppger att det nästan finns 80 000 barn som driver runt på gatorna. Barnen upplevs tuffa och deras livsvillkor är problematiska i form av fattigdom och hemlöshet.

Den nationella statistiken som polisen har tagit fram visar att marockanska gatubarn återkommer frekvent i brottsstatistiken och begår brott som snatteri, stölder och personrån.  Den generella uppfattningen av svenska myndigheter är att man inte vet hur man ska hantera barnen. De andra målgrupperna som innefattas av termen ensamkommande barn tar emot den hjälp som myndigheterna erbjuder i en större grad. Man anser att det behövs en nationell samordning för att komma åt det grundläggande problemet i hur man ska nå fram till barnen. Som en kortsiktig lösning låser man in barnen på SiS-anstalter genom sluten ungdomsvård. Uppfattningen är att man måste ta fram en nationell strategi för att nå fram till barnen och för att säkra deras tillvaro i Sverige.

Att komma överens med den marockanska staten om ett återtagandeavtal löser inte grundproblematiken. Marockos befolkning har ökat i snabb takt de senaste 60 åren. En orsak till detta är en hård lagstiftning med bristen på reproduktiva och sexuella rättigheter, abort är förbjudet. Detta gör att tusentals barn placeras i barnhem varje år. De som väl lämnar landet är inte välkomna tillbaka, detta gör att barn och ungdomar i dagsläget är en av Marockos största export. Frivilliga organisationer i Europa efterfrågar en större utbildning av de som väljer att migrera för att öka kunskapen om de utmaningar som de kommer att stöta på i Europa. Vissa argumenterar för att de beteende som marockanska gatubarn har utvecklat när de tagit sig upp till Sverige är inte från deras tillvaro i Marocko, utan från resan genom Europa. Marockanska gatubarn är därför till viss del en produkt av europeisk migrationspolitisk.

Den 1 januari 2020 kommer barnkonventionen att bli en del av svensk lagstiftning. Detta innebär att tjänstemän och beslutsfattare har ett större uppdrag i att stärka barnets rättsliga ställning. Flera fall visar idag att barn inte fått komma till tals i utredningar inom socialtjänsten eller inom asylprocessen vilket strider mot barnkonventionens grundprincip om barns mänskliga rättigheter. Utvecklingen kring marockanska gatubarn under de kommande åren kommer visa hur väl förberedda svenska myndigheter är. Debatten belyser inte de marockanska gatubarnens behov som en grundläggande utgångspunkt när gruppens tillvaro problematiseras. Frågan som svenska myndigheter bör ställa sig är: Hur ska relationen till marockanska gatubarn förbättras?                                                                                      För att besvara frågan bör målgruppen utredas och analyseras på hemmaplan, i Marocko.  De barn som befinner sig i en hemlöshet i Sverige, oavsett etnicitet eller medborgarskap, är svenska gatubarn och bör hanteras därefter.

@smartintegration

Comments are closed.